Julen, lägg ner!

Efter tre dagar av julfirande har jag kommit till en drabbande insikt:

Det är inte värt det.

Julen är inte värd det.

Givet de resurser man pytsar in i denna högtidernas högtid är ROI:n försvinnande låg. All energi, alla tillryggalagda mil, alla pengar, all tid, alla insatser i form av matlagning, pyntande, preppande och roddande överstiger vida den tillfredsställelse det ger.

Såhär på Annandagen känns det mest som att man i sista stund bestämde sig för att otränad och lite bakfull delta i tjurrusningen i Pamplona där man blir översprungen av ett dussin aggressiva tjurar innan man ens kommit runt den första husknuten. INGEN i familjen känns nöjd och tillfreds? Inte så som jag har tänkt mig iallafall.

Visst att förutsättningarna i år inte var optimala (ja, förutom ur ett arbetstagarperspektiv där man typ kan ta en kvarts semester och ändå vara ledig…förlåt ”ledig” i tre veckor). Alla i familjen förutom Johan har varit risiga. Kasper har fanimej varit förkyld sen i september (inget skämt). Morris fick feber i samma sekund som de rullade in i Österbymo utanför Tranås. För tredje? fjärde? gången i december. Mira har precis återhämtat sig efter en segdragen förkylning och rysshosta. Och jag blev såklart dålig samma dag som det var dags att sätta på out of office-svaret i Outlook (vilken jag nu inser att jag inte har gjort).

Så, med en klängig 1-åring med snor i hela systemet, en alldeles extra megakänslig 4,5-åring med mancold och med en egen blomstrande brakförkylning tog vi oss an julen på cirka 65 kvadratmeter i de småländska skogarna. Och lägg till tre farbröder, två svärföräldrar, en svägerska, tre hundar, en småkusin, en gammelfarmor, två storkusiner och en faster i hemmiljöer som är 100% obarnvänliga (=omtåliga prydnadsföremål, brasor, branta trappor) och julefriden……..just ain’t gonna happen.

Och mitt i allt finns såklart en rejäl portion förväntningar. Är det i år Carl Larsson-julen inträffar? tänker jag hyperoptimistiskt runt tredje advent, innan julracet dragit igång på allvar.

Nej, det är det inte.

Är det i år vi drar i gång samt införlivar traditioner som vi kommer värna under decennier?

Nej det är det inte. Såtillvida vi inte räknar tjafs som en form av tradition?

Är det i år vi skapar utrymme för gemensamma aktiviteter såsom sällskapsspel, pulkatävling och varm choklad-picknick i skogen?

Nej, det är det inte heller.

Men likförbannat tänker jag att det möjligen kommer att inträffa, men istället hastar vi oss igenom ett par pulkaåk och sveper en för svag varm choklad som bränner någon av barnen på tungan för att sen hinna göra oss i ordning och komma iväg på utsatt tid till lunchen. Och då blir vi ändå en halvtimme sena.

Har iallafall ett pulkaåk dokumenterat. Eller ja, snowracer är det ju.

Det sköna i det hela är att jag och Johan har en väldigt samstämmig bild av jultillvaron. Vi känner oss båda rätt snuvade på konfekten. Och det handlar inte om att vi eftersträvar någon avancerad form av självförverkligande, men någon form av positiv, härlig eftersmak borde väl vara rimligt, eller?

Så, julen as we know it måste avgå. Det är dags att omdefiniera och reclaima högtidernas högtid.

Hur firar ni? Har ni ställt om sen ni fick barn? Flera barn? Kan ni inte dela med er av era bästa traditioner/ritualer, hur små eller enkla de än må vara? (jag har till exempel en före detta kollega som varje Alla Hjärtans Dag dukar upp middag på golvet, även nu med tonårsbarn – inget storslaget men ändå gulligt. Och enande på något vis.).

Och just det – GOD FORTSÄTTNING! Nu försöker jag kväva impulsen att tröstshoppa rea-kashmir och killer-loafers (är förvisso sjukt värd dem båda).

38 kommentarer

  1. Svahnholmen

    Vi firar hemma hos oss. Lugnast för där har barnen sina saker och kompisar. Min minsta som är åtta år är också känslig och mår bäst med fasta rutiner som man inte ruckar för mycket på. Mina föräldrar som bor 30 mil härifrån kommer till oss och barnens farmor kommer på julafton. Hos oss räcker förväntan på julklapparna för att det ska bli stökigt! I år vaknade desdutm åttaåringen kl 04 vilket var ungefär när tonåringen somnade 🙄. Humöret på barnen var därefter på julafton 😩. Längtar lite efter jobbet…,

  2. Jag har också en liten kille på dryga året som är totalt otam. Han klättrar på allt och drar i dukar och gräver i blomkrukor. Bara tanken på att vara i något annat hem än vårt (i princip) totalt barnsäkra ger mig magsår. Det är ju helt omöjligt att slappna av och njuta.

    1. Hormoner & Hemorrojder

      EXAKT SÅ! Gah, blir galen över att behöva möblera om vart man än kommer och liksom parera varenda steg bulldozern tar.

  3. En tradition som vi har infört sen vi fick barn. Hotellfrukost på julafton. Innebär alltså att man behöver bo när ett hotell som serverar en bra frukost. Gå upp och ta på kläder. Promenera bort till hotellet och smocka i barnen pannkakor o korvar och låt dom kleta runt ordentligt. Drick ditt kaffe medan barnen kletar pannkakor. Sedan är det bara att resa sig upp och gå. Ja på riktigt. Bara gå. Inget torkande och diskande. Alla nöjda och glada. Frisk luft och färdig frukost. Sen är det ok om barnen lever på köttbullar och salta kex resten av dagen. Lätt värt att betala för

  4. Senaste fyra året har vi i vår lilla familj på fyra gått på bio på julafton, sedan och hem och värma lite köttbullar och sedan bänkat oss framför tv med vår tallrik och kollat Kalle. I år, av oklar anledning, tyckte vi det skulle vara mysigt att ge maten lite mer utrymme och bjuda hem släktingar (dum!). Nej nästa år blir det tillbaka till bio och solo för vår familj. M v h familjen som nu abrupt fick åka hem 25 mil från andra släktingar pga magsjuka som fällde en efter en och som förmodligen kommer fälla oss också…tjohoo!

  5. De första åren med barnen bestämde vi helt sonika att vi firar hemma. Måltider, utevistelse och nattningar är ju typ 1000ggr lättare hemma! Mitt äldsta barn är från dag 1 hnb och henne stökar man inte till rutinerna för ostraffat – haha. De släkt som ville var välkomna att komma till oss och fick gärna sova över. Jag menar vi hade nog med att få vardagen att rulla någorlunda. Kram!

  6. Vi tog kidsen och hyrde hus i Skåne. Åkte i lördags. Julafton i mysbyxor. Love it. Barnen var tomtenissar. Sol och snö på julafton. Nästan som det var meningen. Köpte bröd hos lokala bagarn. Mys mys mys. Nu hemma igen.

    1. I år drog vi till fjällen med våra bästisar. Julafton tillbringades i en skidbacke. Inget hysteriskt lagande av julmat. Inget städande. Ingen barrande gran. Fett värt trots dyrt som satan, krångel med pjäxor och rammel i backar. När alla sitter ute och grillar korv efter en hård fm i skidskolan är det fan i mig julharmoni.

  7. Vi kedjar mer eller mindre fast oss hemma, alla som vill får komma men vi vägrar åka någonstans. Så kör vi knytis. Med splittrade familjer hos både mig och make så har vi åkt nog känner vi. Nu är det vår tid! Vi bjuder även in grannarna, de äldre paret som har barnen både alldeles för långt bort och uppe i himlen. De lättar upp när det kommer fler än bara släkt. Tycker iaf vi.

  8. Sedan förra året firar vår lilla familj på fem själva. Vi åker till simhallen på fm och badar. Bästa beslutet vi nånsin tagit!

  9. Vi kedjar mer eller mindre fast oss hemma, alla som vill får komma men vi vägrar åka någonstans. Så kör vi knytis. Med splittrade familjer hos både mig och make så har vi åkt nog känner vi. Nu är det vår tid! Vi bjuder även in grannarna, de äldre paret som har barnen både alldeles för långt bort och uppe i himlen. De lättar upp när det kommer fler än bara släkt. Tycker iaf vi.

  10. Vi har typ knytkalas hos avslappnad släkting på julafton. Alla är välkomna, allt är lite ostädat och ostrukturerat. Inga klappar, oftast ingen tv, bara ösa in mat och snacka skit. Och hemma försöker vi varje år förenkla lite, i år bytte vi tex hel skinka mot några färdiga skivor och stora barnet fick två klappar (ingen till bäbis!). Hon blev dock hysterisk när hon inte fick öppna typ klockan sex på morgonen…såatte, nästa år ny rutin för det…

  11. Vattkoppsjul innebar inställd resa och alltså inget planerat på hemmaplan. Oj vad bra: kort tur till pappa som råkar bo nära – han hade köpt LITE julmat (barnvänlig) som gick att värma på 5 minuter. Julkram utbyttes och Kalle tittades på. Hem igen – när hungern infann sig slängde jag fram lite löjrom och chark-och-ostbricka. Spel spelades, TV tittades på. Alla var lagom mätta, Norén dök aldrig upp. Alla fick en fröjdefull (och i vissa fall kliandes) jul. Rekommenderas!

  12. Vi (4 st) firar hemma och närmsta släkten kommer till oss. Inget annat är optimalt med vår fyraåring. Totalt brukar vi vara 7-8 st. En julklapp i strumpan men inte för många till kvällen. Vi vuxna körde dessutom julklappsspelet istället för att köpa till oss alla och barnen fick vara med med spikade presenter. Oväntat roligt faktiskt och en lagom nivå på spel för fyraåringen! I år hoppade vi över julmaten och körde tre-rätters. Varje familj ansvarade för en rätt. Optimalt! Ingen stress, inte mat i vartenda skrymsle och femtioelva restlådor att skyffla ut på balkongen och ingen superövermättnad.

  13. Sen barn nr 3 kom så firar vi hemma. De som vill får komma till oss och fira , men vi åker ingenstans. Vi kör knytis om mor/farföräldrar osv kommer hit. Tioåringen älskar det då han trivs bäst hemma där han kan dra sig undan när han vill. Bästa beslutet! Har knorrats och ifrågasatts på sina håll men både jag , min man och våra 3 barn får en lugn och skön jul då.

  14. Sedan andra barnet kom firar vi jul hemma. Farmor kommer men resten träffar vi under mellandagarna. Julen blev så mycket bättre och lugnare utan allt resande! Hela december med små barn är ju sjukt hektisk (lucia, avslutningar, pianouppvisning osv) och därpå mkt på jobbet, hemmet ska pyntas och klappar köpas, så lagom till jul brukar man ändå vara halvmatt. Att då, som lök på laxen packa ihop allt och leva i någon annans hem, med alla pryttlar nedpckade i väskor och med tre barn är ju inte rimligt, känner jag. Ofta hemma hos någon i den äldre generationen dessutom, som kanske inte är lika förstående över livliga barn.
    Så mitt tips är att fira hemma, bara familjen och kanske någon släkting. Åk och hälsa på släktingar i mellandagarna, på så sätt blir julen lite längre och barnens julklappar fördelas på fler dagar, vilket inte är helt orimligt!

  15. millandeluxe

    Vår tradition är att det är olik varje år. Ena året hos min sida andra året hos min makes. Och för min egen skull så hänger jag bara upp hoppet på saker som jag KAN garentera till 98 % , för det mesta rödbetssallad och Kalle. Dessutom har jag och min man julklappsbytet sent på kvällen när barnen sover . Då släcker vi (så att inte stöket syns ) och det slutar varje år med hångel och eventuellt en pralinask framför en serie.

    Så typ noll förväntningar och fira det riktiga julstöket hos någon släkting som gillar barn. Samt köoer vi inga klappar förutom till släktens barn. Det räddar mig

  16. Bra Tessan! Vi är så trötta på att resa MEN jag tycker den här ” vi är hemma, alla är välkomna” är dels 1.lite nonchalant och 2.det är en omöjlighet när man bor på 80 kvm och ens närmsta familj bor på 30-40 mils avstånd åt 3 olika håll. Våra släktingar har sagt så till oss och jag tycker inte det är schysst.

    Lägg till att ens syskon har respektive med stenhårda traditioner och skilda föräldrar. Vad gör man???? Konflikträdd som man är. Psykologen sa att livet går ut på att göra folk besvikna. Annars kan man inte följa sitt hjärta. Men. Ska det va så???

  17. Jepp I hear you. Jag och sambon enades mycket samstämmigt om att åka utomlands när det om två år är dags att fira med hans familj igen.

  18. Vi har haft en lugn, avslappnad, mysig men intensiv jul hos svärföräldrarna med tillhörande läggningsballning från båda barnen vid hemkomst ikväll 😬:
    http://diktafan.se/nattningsvisa-da-julintrycken-ska-ur-systemet/

  19. Vi har haft en intensiv jul med cirka 25 stycken släktingar. Vi firar vartannat år hos svärföräldrar och vartannat hos min släkt (som vi firade med detta år och som är störst) Som för de flesta stora familjer blir det en blandad kompott av bråk, skratt, irritation och stök på både gott och ont. Det bästa med att fira borta är att storkusinerna tar hand om barnen så man själv kan sitta ner och prata och dagen efter är det bara att lämna allt presentpapper, kartonger och rester (jag är inte förtjust i julmat)

  20. Hög igenkänning!!
    I år blev vi, ofrivlligt till en början, helt själva hemma på Julen. Bara vi fyra- maken, jag och barnen. Det blev DEN BÄSTA julen ever. Vi åt preciiis det vi ville = ingen julmat öht! Inget tjafs om att mormors köttbullar smakar illa… Ingen stress kring julklappar- ettåringen fick mest tomma kartonger att leka med och 7 åringen ett par klappar som hon verkligen önskat sig. Vi har VILAT, tagit dagarna PÅ VÅRA VILLKOR och dessutom i vår hemmiljö. Det har varit sååå fridfullt! Så fejka magsjuka nästa år- folk lär sky er som pesten, och njut av att bara vara ni <3

  21. Vi åker ingenstans (innan åkte vi till landet och pyntade/fixade allt typ igen och sen montera ner när man åker hem😌, vi köper allt färdig (inte annars), vi försöker se någon film/spela tillsammans med de två stora när minsta sover. Att komma ut en kort sväng innan lunch. Att dela upp sig. Att tagga ner lite på både förväntningar och måsten, typ så…🤗

  22. Jag tänker att ROI är så låg för att investeringen är alldeles för hög. Varför ska det prompt va så härsigt med att allt ska va så stämningsfullt och perfekt? Vem är det som bryr sig, egentligen?

    När vår första var några månader gammal och vi for som skållade troll mellan tre olika julfiranden på julafton kände jag att nej, det räcker nu. Med skilda föräldrar sen jag var liten har jag haft min beskärda del av att fira julafton på vägarna mer än i ett hus. Där och då bestämde jag att hädanefter sker julfirandet hemma hos oss och så har det nu varit i sju år. Alla är välkomna från både min mans och min sida, vilket i år innebar 20 personer. Det är full kaos, men efter alla dessa år har vi ändå fått lite rutin. Knytkalas där jag är diktator över vem som ska göra vad (dvs. vi har bara enkla grejer på vår egen lista, eftersom vi har fullt upp med att städa och duka). Middag kl 13, sen Kalle, tomten, julklappsutdelning, fika och kring kl 19 åker hälften. Andra hälften stannar kvar på skinkmacka och kanske lite spel till ca kl 22.

    Därefter är man som en urvriden disktrasa. Men julen är också klar. Vi har träffat alla och inga måsten återstår. Skönt.

    Nu har vi iofs ett så stort hus att detta funkar. Men hade vi inte det hade jag nog antingen föreslagit att vi alla tog in på hotell (typ Hooks, även om det är asdyrt) eller kört på konceptet att man firar hemma och träffar släkten i mellandagarna istället.

  23. Ulla Kesti Falk

    Eller – åter till Jesus! Som det var tänkt.

  24. Vanja Bergström Krupa

    Instämmer i stort med ‘BECKS’ .. !!
    Jul och Midsommar är ju de helger man oftast firar med släkt, familjen och ev. vänner beroende på hur stor släkt och familj man har. Det är en period då man som mest umgås förväntansfullt och intensivt. Det ger oss, och främst barnen möjliheter att träffa släkten, som egentligen är en trygghetsfaktor inför framtiden och kommande generationer, såvida goda relationer skapas genom återkomande träffar.

    MEN, att utmattad fara omkring med små barn för att göra alla till lags, är ingen bra ide’. Så mitt förslag är att träffas när det passar de flesta, och det behöver inte nödvändigtvis vara på självaste Julafton, viktigast är att träffas. Det finns många ‘Röda’ Dagar mellan Jul och Nyår och därefter.

    Min familj på 6 personer, har t.ex. endast firat Jul & Nyår en gång hos släkten, som är bosatta utomlands. Men när vi träffas så pågår det någon vecka eller mer än så.

    Så försök dra in på Julklapparna, resandet och bara ha det skönt i umgänget med med familjen och i umgänget med de närmaste vännerna.

    God fortsättning .. <3 🙂

  25. ”Firade” julafton hemma med makens familj på besök. Hade föreslagit att all julmat skulle cateras (och julklapparna mellan vuxna avstås), men blivit nerröstad…. Tillbringade därmed hela julafton i köket med att lägga upp, servera, plocka fram, diska, plocka undan, plocka fram igen, diska, plocka undan…. Och hade såklart kylen full i rester sen som ingen ville kännas vid.
    Sista julaftonen som det serveras julbord alltså. Julmat får den som vill äta på lokal tidigare i december och jag kommer göra en egen skinka andra advent (typ) och frossa i skinkmackor med mycket senap.
    Han knappt se ettåringens förtjusning över tomten och paketen, men enligt utsago var alla barn nöjda så det var väl alltid något….

  26. Fira hemma. Skala ner julbord, julfixande/pyntande, julklappar, julgodis/bakande till en lagom nivå. Behåll det som ni gillar bäst. I vårt fall innebär det: baka pepparkakor m köpt deg, köpa julklappar främst till sonen och köpa i god tid på nätet. Fira ihop m svärmor, svärfar och dela på matlagandet som inte är hysterisk utan mest basic: gravad lax, sill, köttbullar, skinka o grönkålspaj. Firar ni flera ihop: ha knytis. Var lagom många som firar ihop som har någorlunda likadan syn på julfirande som ni. Fira lilla julafton med några av släkten en annan dag än jul. Det blir lugnast så. Vi firar på annandagen hos mina päron.

    Och du: köp de där grejerna! Det är du såå värd. Kram

  27. Julstrumpa med pyssliga presenter på morgonen, ät jullunch/tidig middag o öppna sen julklappar o fika efteråt, eller mitt i.

  28. Vi hade sjukstuga hemma för andra året i rad, och såklart råkade sjuåringen ut för magsjuka IGEN, hon som ser mest fram emot detta av alla. Hon har gråtit floder och hatar nu julen.. Vi får se om det blir någon annan typ av firande nästa år, annars brukar vi fira vartannat år med min familj på julafton och mannens på juldagen. Just nu vill jag bara ha vår och värme och inga onda magar mer!

  29. Eh. Vi ägnar oss åt slalom i alperna. Inklusive magiska fyrverkerier och mindre magiska utslagna permanenta framtänder med ymnigt blodvite. Olidligt resande. Urhärlig avkoppling i ett par dagar och fantastisk mat samt jultomte på snöskoter och swimmingpool. Vi firade tidigare jul med min familj som nu har sålt föräldrahemmet. Och vi trodde vi skulle fira jul med min svärfamilj, men de firade i en mikroskopisk bostad så vi ses i januari istället för att byta julklappar… Jag har inga tips alls!

  30. Knytis hemma hos oss, folk får komma vid tidigast kl 14. Så hinner lillan sova och vi hinner chilla lite med stora barnen innan kaoset bryter ut. Inga gäster sover över utan alla åker hem på kvällen. Vi bor iofs ganska nära varandra. Så överlever vi 😅 men nja, julkänslan är svårfångad nu för tiden tycker jag… Tänker att det är så när barnen är små och man fortfarande sover sådär på nätterna…

  31. Hemma eller mer semesteraktigt borta, typ fjällstuga, åter mer rimligt😝

  32. Visst är det otacksamt!
    Så iår, första året efter skilsmässan så valde jag att ja noll förväntningar och lägga ribban lågt. Vilket slutade med att barnens firande med deras farmor och farfar blev inställt pga sjukdom så dom kom till mig och min släkt på julafton istället. Tomte, glada och jobbiga barn, mat och glass. Sen körde vi hem till nya lägenheten, Tomten hade hittat dit också! Öppnade klappar fast klockan va sen sen kröp vi upp i min säng och somnade gott! Så jävla skönt att bara släppa på alla måsten när det ändå är uppochner i jämförelse med förra året. 🤷‍♀️ och alla va nöjda! Förutom femåringen som bröt ihop när klapparna va slut men det hade hänt ändå 😂🙈

  33. Alla är vi ju så olika, men mitt tips för smärtfri jul är
    1. Utomhusförmiddag med barnen, skridskor, skidor eller grillning, parklek eller vad sim helst egentligen.
    2. Mat i rimlig omfattning, knytis, mat som barnen och jag tycker om.
    3. Julklappar endast till barn, samt hinta lagom mycket om vad det ungefär finns i paketen ( dvs inte största starwarsbyggsatsen i lego och inte heller nån dator).
    4. En bra film som hela familjen står ut med.

    Till sist: allt är tillåtet i kärlek, krig och på julafton, så bäst att lägga ner hälsoprojekt, skärmtidsbegränsningar och annat och försöka säga ja till barnens önskemål så länge det inte är direkt livshotande eller utanför lagens råmärken.

    Happy x-mas!

  34. Haha, måste bara säga att jag älskar dethär här blogginlägget inklusive kommentarerna som radikal motsats till UnderbaraClaras nyliga blogginlägg om hur folk SKÄNDAR (mina ord inte hennes, men andemeningen var just detta) julen genom att slänga ut julgranen på annandagen och vad mer anti-juligt hon tog upp. Hennes kommentatorsfält håller med och bokstavligen rasar mot alla som inte firar jul fram till tjugondag Knut, för se det måste HELA Sverige göra och gör man inte det förstör man FAKTISKT julen för alla andra (och även för folk man inte ens känner). Gå in och läs själva och känn orimligheten… 😅😅
    PS Vad ni än gör, massakrera inte andras jul genom att köpa tulpaner till ditt eget hem före tjugondag Knut, det värre än antikrist, bara gör det inte!!
    ..

  35. Motvikt: jag älskar julen! Och advent. För mig är fixandet inte ett ok utan ngt jag ser fram emot. Visst är det konflikter med släkt och pusslande med att hinna träffa alla (vi bor i Sthlm men kommer från Jämtland).
    Men jag ser ett värde också i att barnen får se det. Att ha en relation med kusiner och släkt kräver att man ses. Även om det innebär att man ska samordna veganer med såna som tycker att ekologisk skinka är onödigt 🙂
    Men vi har turen att alltid fira hemma i fjällen där det är lätt att vara ute mkt. Det är mitt tips, trötta ut barn och släkt med utevistelse. Så mår man också lite bättre över barnens sockerintag.
    Å låt julen vara lång. Det är lättare att vara stressfri om man har en vecka på sig än om allt måste ske på julafton.

  36. Mitt smartaste drag var att skaffa många barn. Eller, 3 är de bara, men det är tillräckligt för att vi inte ska få plats att sova över hos släktingar. Så vi bor på hotell över julhelgen! Hur lyxigt! Sköna sängar, städat och bäddat, frukostbuffé. Man behöver inte träffa folk förrän man duschat och klätt på sig, man kan smita iväg för att lägga barnen och stanna på rummet och läsa eller se på tv. Jul har blivit som en liten semester för mig, och barnen tycker det är supermysigt med julaftonsmorgon på hotellet.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *