Kalaspremiär!

Sent ska syndaren vakna men nu har vi alltså haft vårt första, riktiga kalas. Och med ”riktiga” syftar jag rätt missvisande på ett kalas med kompisar från föris. För herreguu, klart vi har firat de arma barnen tidigare, men då har kalasen var mer familjeorienterade (kusiner och morbröder och farbröder och morföräldrar och farföräldrar och sysslingar och bryllingar (skoja med de två sista, lär mig aldrig vad de ens är?)).

I och med att varken Mira eller Morris är eller har varit barn som går igång på att vara huvudattraktionen vid en tillställning, oavsett om det handlar om luciatåg eller deras eget födelsedagsfirande, har vi hållit lite låg profil med kalasandet. Mira fyller dessutom år mitt i sommaren så flera gånger har vi varit på vift på självaste bemärkelsedagen.

Men, nu fyllde ju Morris 4 år häromdagen och vi pratade lite om kalasets vara eller icke vara och landade i att vi kunde göra något småskaligt. Min familj var här och firade på dagen D vilket Morris var svinnöjd med i synnerhet som 98% av kalaset gick ut på att storkusinerna med fullt fokus och ett oändligt tålamod byggde ihop en legosats tillsammans med honom. Själv satt jag likt en medeltida martyr och tjurade hela kvällen för att födelsedagsbarnet tvärratade Batmantårtan jag smetat ihop. Anledningen? DET VAR ETT LAGER SYLT PÅ DEN FFS.

Nåväl, åter till det här med kalas. Mer specifikt det här med förskolekalas. Det känns ju som att det enda rimliga är att bjuda alla. Samtidigt som det känns precis lika orimligt att husera 17-nånting högenergiska kids i lägenheten? Men låt gå, det kan man ju stånga sig igenom med lite god vilja och gott valium. Men när ens avkomma inte ens gillar tanken på kalas-kalas så måste man ju få anpassa det hele, right?

Men givetvis kan man ju göra det smidigt. I fallet Morris blev det helt enkelt så att han bjöd över två kompisar från föris för ehum…en lekstund med kalasiga förtecken. Och så kom en kompis son över också.

Och det blev precis lagom för samtliga inblandade! Inte ens en startsträcka, det började lekas och röjas från det att kompisarna klev över tröskeln. Möjligen att jag klev in och avbröt spontanleken ”popcornregn” (jag vet, sån party pooper). Möjligen att jag kände dödsångest när jag frivilligt erbjöd mig att hålla i snöret till pinatan samtidigt som jag försåg de övertaggade gossebarnen med en bandyklubba. Möjligen att jag blev kränkt när min kladdkaka ratades även den (seriöst vem ratar en kladdkaka?) men den kom istället väl till pass lagom till middagen.

Födelsedagspresenten ratades icke

Tre timmar senare, när bara en kompis var kvar tittade Morris liksom förvånat upp på mig och undrade om kalaset var slut. Det må ha varit något oklart, men det stod fullständigt klart var att jag var slut som kalasvärd. Slut med mycket belåten över premiären.

Avslutningsvis måste jag dela ett kalastips som jag läste om i en grupp på Facebook (jag ska verkligen försöka sälja in upplägget i Miras klass). Det passar kanske skolbarn mer men lyssna nu: en förälder berättade att de i hens barns klass hade gjort så att man buntar ihop alla födelsedagar kvartalsvis och ställer till med en hejdundrande fest i skolans gympasal. Alla firas, alla blir bjudna. Sjukt smart grej, tycker jag. Och kan tänka mig att det måste vara superkul att ha fyra klassfester varje år?

Som om detta inte vore nog! Jag ger er även två serietips jag tycker att ni ska bänka er framför nu på direkten. Släpp disken, skit i tvätten och kolla in säsong 2 av Handmaid’s Tale och säsong 3 av Billions. BRILJANS!

11 kommentarer

  1. Tänk dig utmattningen efter ett kalas med 17 ungar. Tänk dig sedan att kalaset pågår i 8 timmar. 5 dagar i veckan. Året runt. Varje år. I 30 år.
    Där har du en förskollärares liv. Men så gav jag upp och bytte yrke också…
    Skämt åsido, så är det fan bra jobbat att ro hem ett barnkalas oavsett storlek =)

  2. Kul att kalaset blev lyckat! För att barnet som fyller år ska orka med kalaset, så har jag hört att man ska bjuda ungefär lika många kompisar som barnet fyller år. Alltså 4 år ungefär 4 kompisar. Och det låter ändå vettigt tycker jag. Om inte annat så känns det som en perfekt ”regel” för oss föräldrar😉 Grattis i efterskott till stora killen!!

  3. Vi har samma koncept som fejjangruppen på min dotters förskola. Fyra kalastillfällen om året. Alla firas, alla får komma. Presentkostnader hålls mycket rimligt låga (typ en 50-lapp per unge). Man är flera föräldrar som kan hjälpas åt. Det är briljant! Jag kommer lobba hårt för liknande lösning när hon början skolan till hösten!

  4. Vanja Bergström Krupa

    Hej !
    Vi bjöd hela Dagisavdelningen, och senare hela Klassen, för att inte utesluta någon. Alla som kunde, skulle vara med och fira, helst på dagis /skoltid, men någon Personal, för att undvika strul vid hämtning av barnen.
    Att vara med och fira var det viktigaste, dvs. att ge födelsedagsbarnet uppmärksamhet genom Sånger, Kramar och Gratulationer, samt Hurra rop. Hämtningen av barnen skulle då ske från den vanliga Dagis /Skol adressen !
    Eftersom det sällan fanns plats för alla att sitta runt Bordet, satt vi på golvet, eller stod tätt intill varandra runt bordet . Och det fungerade jättebra. Alla var glada för att ha varit med, och njöt av det lilla, främst glädjen och samvaron, några Godisar och
    Pepparkakor, samt en smal skiva av den hemmagjorda Födelsedags Tårtan. Det var allt som behövdes för ett lyckat firande.

  5. Vanja Bergström Krupa

    PS ..Alternativet var att fira Födelsedagen på Dagis /Skolan, men naturligtvis mer spännande att komma hem till födelsedagsbarnet.

  6. Bor i Tyskland och här är det standard att man bjuder så många barn som man fyller år (fyller 5= 5 bjudna). Känns lagom och brukar funka bra. ”Alla” vet att man inte kan bjuda alla. Det är aldrig så att bara en inte blir bjuden.

    1. Hormoner & Hemorrojder

      Det låter ju supervettigt ändå så att det inte blir så stimmigt!

  7. Vi var först ut med kalas i förskoleklassen för vår 6-åring. Svettades en del när tankarna på kalaset gick genom huvudet, men sen kom VÄLSIGNELSEN i form av ett sms från föräldrar med barn som fyllde år samma månad. Så resten av året har det körts på gemensamma kalas för typ 3 barn i stöten med lite olika upplägg. Dessutom utan paket utan de som vill får ge 20:- i ett kuvert. Så sjukt bra, både för de som annars ska köpa alla pakteten och för de överlyckliga barnen som sen kan köpa en ordentlig sak från klasskompisarna!

    4- årskalas på G om 2 veckor- varifrån är bilen?? 😃

    1. Hormoner & Hemorrojder

      Älskar detta! Och bilen är från Jollyroom – en som hit!

  8. En av vår sons förskolekompisar hade kalas i lekparken bredvid förskolan. Vi kopierade konceptet och sen blev det standard (året runt). Alla är bjudna. Man tar med en dunk saft och fixar en fiskdamm mellan två träd. Långbord finns redan. Sen städar man genom att hä ner allt i en sopsäck när är man klar. Alla är glada.

    1. Hormoner & Hemorrojder

      Låter som ett drömupplägg för samtliga!

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *