I kväll åt alla runt bordet samma maträtt

I dag, 29 december 2017, har vi upplevt samma förstummande, chockerande men dock förnöjsamma känsla som Tessan med familj gjorde i början av året: Alla i familjen har ätit samma typ av maträtt.

Jag hade lagat kycklingwok med jasminris. Alltså inget som Franzén och co skulle äta, men HARRY OCH MALTE GJORDE DET. Båda två.

Malte är av principen att allt blir godare med fabrikstillverkad Mangorajasås på och följaktligen dränkte även Harpan sin varmrätt i denna märkliga, gula röra. *kräksemoji*

Och SOM de åt. En portion blev två, blev tre. Kycklingbitar, grönsaker och rubbet åkte ned i kräsna magar. Klang och jubel! Jag vägrar läsa vad Mangorajan innehåller, don’t poop on my parade liksom.

När jag analyserar detta ser jag att ett par ingredienser korrelerar med vad Tessans barn åt i inlägget ovan. Kyckling och curry. Kan det vara så att just kyckling och curry är för barn vad Ben & Jerrys Chocolate Fudge Brownie är för mig?

Harry äter mangoraja

Nu ska jag bara ta ett glas vin och njuta av att 100 procent av familjen är utfodrad med samma födoämnen, vid samma tidpunkt.

Mvh/familjen Plocka ihop random rester annars och låtsas att det är tapas.

PS: Guuuud, stooort tack för alla era fantastiska kommentarer på mitt förra inlägg om jag skulle sluta blogga. Jag har ägnat julen åt att läsa det ni skrev, om och om igen, för att försöka ta in att vi verkligen når ut med det vi gör, jag och Tessan. Ni är så fina och kloka. Tack igen.

11 kommentarer

  1. Jenny västerås

    Exakt samma för min kräsne son, tidigare har det varit ketchup som har fått maskera ”tveksam” mat åt herrn men numer är det mangoraja, dock gillar jag den också så vill inte heller så innehållsförteckningen 🙈

    1. Hormoner & Hemorrojder

      Magiska Mangoraja! 👏

  2. Ja herregud så svårt det ska vara! Mannen halvveggo, dottern vägrar äta kallt och saker som är nyttiga, sonen dör av lök…
    Suck, välkommen till restaurang Fnulan..

  3. Förlåt blev knas med min webbplats…

  4. Som jag längtar efter den upplevelsen… Kanske minus såsen, då, men i alla fall 😉 Sonen, 3 år, brukar smaka entusiastiskt på i princip vad som helst och det mesta brukar gå ner. Dottern på 6 år, däremot, tycker jag bara äter färre och färre grejer. Oerhört otacksamt jobb att laga mat åt henne när det som funkade förra veckan plötsligt är tvärstopp. Ibland går det ner i alla fall men nästan aldrig utan klagomål inledningsvis. Ger en lite tveksam stämning vid middagen… Men jag har vilda planer för 2018 – då kommer jag bli den mest pedagogiska mamman, vi lagar maten tillsammans, jag föregår med gott exempel, och… ja, ni hör ju hur jag lyckats vilseleda mig, hehe… Om jag ska ha en chans är det hög tid att börja planera menyn för nästa vecka, alltså!

    1. Hormoner & Hemorrojder

      Haha, ja nu hoppas jag verkligen att du utformar en näringsrik, ekologisk, rättvisemärkt, energiberäknad, färgglad och aptitretande meny för hela 2018. 🙂 Kram bästa Ve!

      1. Mmmm… Den nya eran inleddes med att vi valde pannkakstårta till nyårsmiddag. Fast jag kommer att laga pannkakorna själv, från grunden! 😉 Stor kram tillbaka <3

      2. Hormoner & Hemorrojder

        Underbart ju! Pannkakstårta är livsglädje!

  5. Hade helt glömt bort den såsen! När sonen var typ ett och började smaka ”riktig mat” så älskade han den sötgegigga såsen. Nu är han tre, och äter ingenting, ska köpa såsen igen. Tack för tipset! Och ni är värda all credd i världen!

  6. Malin Lindgren

    Nej sluta inte blogga någon av er för tusan! Jag kommenterar aldrig men älskar er blogg! Så ärligt och enkelt. Underbart att läsa!

  7. Hahaha, hög igenkänning på det!
    Här en kort rimkommentar på samma ämne:
    http://diktafan.se/matexperiment-med-svar-recensent/

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *